Oj vilken skrattig och härlig dag vi haft idag! Vi har hela dagen haft Workshop på tema fördomar, främlingsfientlighet och tolerans. Redan under första passet då vi skulle prata i par och lära oss något nytt om varandra så lärde jag mig så mycket om mig själv. Jag tror aldrig jag har dragit mitt val att bli socialarbetare så pass långt tillbaks som att koppla det med min uppväxt i Ryd och de erfarenheter jag samlade på mig då. En längtan att hitta verktyg för att skapa förändring, för att hjälpa. Att vara en bättre socialarbetare än sämre exempel. Att göra skillnad i människors liv, empowerment. Något annat de flesta av oss hade gemensamt var just att vara nyfikna, lära av och möta andra kulturer. Det blev samtidigt väldigt tydligt hur vår bakgrund och egna erfarenheten påverkar de val vi gör senare i livet, men även hur vi tolkar nya möten och möten med nya klienter. Allt är liksom sammanflätat i en stor härlig här-är-jag-fläta. Vi jobbade vidare med olika definitioner av begrepp, jag och Agnes valde prejudices - fördomar. Vi pratade mycket om hur fördomar föds ur okunskap, men även ur rädsla för det okända samt rädsla att bli dömd av det okända. Om man låter sin rädsla styra så växer bara fördomarna, både om "oss" och "de andra". En annan sak jag tog med mig som många av mina kloka reskamrater poängterade är att det är av stor vikt att behålla sin nyfikenhet och mota bort sin rädsla. För min del handlar det mycket om att våga vara nyfiken, om man inte frågar så lär man sig inte. Eftermiddagens rollspel var hillarious och källan till det mesta av dagens skratt. Vi formade två grupper som var för dig skapade sig egna gruppnamn, kulturer och regler. Vi tillhör det matriarkala samhället av de sausagefruit-people som hälsar genom att med handen mot munnen göra ett pruttljud följt av en nick. Vi känns igen på vår angenäma hårknut i pannan samt iögonfallande vaggande gång. Oftast och helst går vi i armkrok och så ofta vi kan korsas våra ben. Vi gör även konstiga tungfljud när någon pratar med oss, medlemskap bevisas genom en sausagefruit hängande runt halsen . Det finns en video på detta spektakel, den kan komma att hamna här till slut. Våra handledare hade otroligt roligt åt oss, men roligast hade nog vi. Efteråt hade vi mycket givande diskussioner kring hur det kändes att komma ensam in i rummet till en inte så accepterande grupp osv. Hur man ofta tyr sig till de sina och hur en annans grupps syn på en förändras när man är flera. Pernilla var dock mycket nyfiken på vår kultur och lyckades konvertera, något som hennes grupp såklart såg som ett stort svek. Bra dag helt klart! God lunch fick vi med, och många goda skratt. Skratt i sig är ett kraftfullt vapen och kan användas både positivt och negativt, något som kräver medvetenhet i socialt arbete. Men idag skrattade vi nog alla ur hjärtat, så skönt att få vara lite kreativ!
I taxin på vägen hem fick taxichauffören som prompt skulle ha 55 shekels för taxiresan veta att vi är svennar varpå vi fick höra att det betydde så mycket för honom att Sverige har erkänt Palestina. Det är en blodig kamp och varje erkännande stärker deras höjda növe, det var iaf känslan jag fick. Detta fick honom även att tycka 50 shekels för resan var tillräckligt. Tänk vad lite empati kan göra. Desto mer jag lär mig desto svårare tycker jag det är att vara what so lever objektiv. En människa är en människa punkt. Allt är på många sätt så otroligt komplicerat här, en jude är inte bara en jude utan det finns hur !ånga grenar som helst inom just judendomen. Något jag hungrar efter är med kunskap om ultraortodoxa judar. När vi igår såg en ultraortodox jude i shorts blev vi chockade. Även ultraortodoxa judar med påsar och och sprit fick oss att tappa hakan - får verkligen träna och dricks alkohol?! Nääää trodde ju inte det! Gårdagens tour med rabbin som var kvinnorättskämpe i baggybyxor och hoodie krossade ju en fet fördom om Rabbis. Men vad gör man om ens fördomar visar sig stämma? Kan man ändå bygga förståelse utan att hålla med? Med dessa tanr snurrande i skallen är det sängdags. Det är förövrigt SIS natten i Jerusalem innan sista veckan, imorgon börjar våra tre veckors praktik på Västbanken efter en heldag med Ossim Shalom. En femtedel av resan är redan avklarad.
Over and out.
Kommentera