Okej jag erkänner, det är nästan sommar faktiskt men kunde inte låta bli att lockas av att slitas med i all den förnyelse våren faktiskt erbjuder. Har länge tänk skriva här igen, för min egen skull, men det har inte blivit av. Skulle kunna skylla på denna galna termin proppad med vetenskapsteori och nu framförallt c-uppsats.
Bloggen återuppstod i mitt inre när jag i fredags satt på campusbussen till Norrköping i vanlig ordning. Fast allt var inte som vanligt. Denna gång var klockan straxt efter nio istället för straxt innan sju. Dessutom hade c-uppsatsen skickats in för första gången dagen innan vilket innebar en otrolig frihetskänsla i magen grundad i att jag inte var tvungen att läsa eller skriva ett jota på bussen. Borde kanske, men inte måste. Istället satt jag och flinade till min favvo-pod Lilla Drevet och slogs av hur otroligt vacker världen är. Kanske var det på grund av att jag var på väg till Norrköping för att möta upp Matilda & Lou för att sedan bege oss mot en helg i hufvudstaden.. Kankse var det för att jag kände mig född på nytt. Kanske var det för att träden på schlätta utanför bussfönstret var så förtrollande gröna, i hundratals olika och väl-skilda nyanser. Eller kanske var det rapsfältens förbluffande gulhet som liksom lyste extra starkt i det gråmulna vädret. Det var liksom som att all den lycka och frihet jag kände förstärkte färgerna jag såg, eller så var det kanske just det gråa. Skitsamma tänker jag. Huvudsaken är ju att livet är rät jävla gött att leva, när man väl kan se förbi uppsatsen. Tio veckor av så mycket ångest och mindrevärdeskomplex. Men även med härliga stunder, lunchyoga, stört intressant läsning, kriser som resulterat i cigaretter och nån gång tequila, nya lärdomar och stor personlig utveckling. Jag och min eminenta uppsats-partner Annelie, mitt norrländska lugn och min hälsocoach. Uppsatsen är inne för sågning och det återstår att se hur mycket jobb det innebär för oss, men hey - huvudsaken är att den är inne. Allt detta kände jag för att skriva ner när jag bläddrade genom ett gammalt inlägg på bloggen och insåg att jag behöver detta. Dels att få skriva av mig och dels att kunna gå tillbaks, reminiscing.
Bloggen återuppstod i mitt inre när jag i fredags satt på campusbussen till Norrköping i vanlig ordning. Fast allt var inte som vanligt. Denna gång var klockan straxt efter nio istället för straxt innan sju. Dessutom hade c-uppsatsen skickats in för första gången dagen innan vilket innebar en otrolig frihetskänsla i magen grundad i att jag inte var tvungen att läsa eller skriva ett jota på bussen. Borde kanske, men inte måste. Istället satt jag och flinade till min favvo-pod Lilla Drevet och slogs av hur otroligt vacker världen är. Kanske var det på grund av att jag var på väg till Norrköping för att möta upp Matilda & Lou för att sedan bege oss mot en helg i hufvudstaden.. Kankse var det för att jag kände mig född på nytt. Kanske var det för att träden på schlätta utanför bussfönstret var så förtrollande gröna, i hundratals olika och väl-skilda nyanser. Eller kanske var det rapsfältens förbluffande gulhet som liksom lyste extra starkt i det gråmulna vädret. Det var liksom som att all den lycka och frihet jag kände förstärkte färgerna jag såg, eller så var det kanske just det gråa. Skitsamma tänker jag. Huvudsaken är ju att livet är rät jävla gött att leva, när man väl kan se förbi uppsatsen. Tio veckor av så mycket ångest och mindrevärdeskomplex. Men även med härliga stunder, lunchyoga, stört intressant läsning, kriser som resulterat i cigaretter och nån gång tequila, nya lärdomar och stor personlig utveckling. Jag och min eminenta uppsats-partner Annelie, mitt norrländska lugn och min hälsocoach. Uppsatsen är inne för sågning och det återstår att se hur mycket jobb det innebär för oss, men hey - huvudsaken är att den är inne. Allt detta kände jag för att skriva ner när jag bläddrade genom ett gammalt inlägg på bloggen och insåg att jag behöver detta. Dels att få skriva av mig och dels att kunna gå tillbaks, reminiscing.
Helgen i Stockholm var F-A-B-O-L-Ö-S! Fredags strosade trött runt på shopping-tur både i city och gamla stan, åt god veg-buffe och pratade analsex. På lördagen var det dags för helgens huvudsyfte nämligen: COLOR RUN! En sån dag sen, dans och färg och pepp och spring och regn och färg och färg och dans och pepp och allt - stört kul and i wanna do it igen most def. Återhämtade oss i hotell-sängen resten av kvällen med pizza i magen, massa gött att käka samt eurovision med mums-Måns på tv:n. Hujedamig så trevligt det var, och som grädden på moset gick ju mums-Måns och tog hem hela skiten. Söndagen bjöd på massa sol, Agnesius-besök och GRÖNAN. To much fun! En mycket glad och trött Hanna som anlände till Stolpis söndag kväll vill jag lova.
Nu väntar lat-middag a la anamma-bullar med min göbbe, Orphan Black samt bokning av boende i Kroatien.
Over and out.
Over and out.
Kommentera