Hujeda mig en sån dag det var! Tidig avresa mot Jaffa för uppsamling med random socialarbetare, studenter och Ossim Shalom-folkShalom-folk inåt kommunhus innan det var dags att traska mot dagens första studiebesök på en arabisk kvinnoklubb. Som solen gassade - så gött! Kvinnorna pluggade hebreiska så de kan ta del av samhället, jobba, plugga, handla mat osv. Citat: "It's not only a hebrewclass, it's a way to empower the domän and make them a part of the society". Mycket gräsrot, empowerment och resurstänk här - me like. Många av kvinnorna var även volontärer i olika NGO's och klubben fungerar även som en stödgrupp. Att ta och ge tillbaks till samhället.
Det var en mycket glad kvinnoskara i blandade åldrar som kollade storögt på oss. Det är tydligen billigare att ta sin en fru från Gaza/Västbanken och det finns en summa pengar som kvinnan ska ha ifall det blir skilsmässa eller liknande, vi fick dock berättat att denna ofta går till familjen. Detta skulle ju innebära att man i princip köper sig en fru vilket känns rätt vidrigt. Det här är ju verkligen ingen sanning och det ser säkert lika olika ut som det finns familjer men ändå, sjuk tanke.
Next stop var en rysk pensionärs-klubb sort of, besöket blev sådär. De äldre var mestadels söta och glada, även här var det ett rum fullt med storögda personer. Klubben träffas varje vecka och gör en massa aktiviter tillsammans, detta hjälper dem hålla liv i sin kulturtillhörighet samt det sociala. Vi fick även tidernas utskällning av en dam eftersom vi är svenska och Sverige ju har erkänt Palestina. Det var absolut inte okej iom att Israel ju är världens bästa land. Pust. Mycket spännande med lite kritik ändå, och lustig situation näör vår tolk översatte det mest som att damen älskar Israel när vi satt där inne. Efteråt fick vi dock det som vi helt uppenbart kände bekräftat.
Sen vips var vi på ett Drugabuse rehabilitation center som jobbar med vuxna missbrukare av droger och alkohol. Det som verkade vara speciellt där var att varje behandlare jobbade med sin egen metod och egna erfarenherer. De berättade att de flesta andra centrena arbetar med KBT. De jobbade väldigt likt Sverige och var en del av socialtjänsten. Helhetsperspektiv viktigt och min uppfattning är att de arbetar väldigt nära klienterna. Vi fick även träffa en man som tidigare haft missbruksproblematik och höra hans historia. De hade dokumentationenkrav och sekretesslag för klientskydd.
Falafellunch satt fint vid tre.
Till sist var det dags för dagens mest inspirerande besök med en otroligt härlig kvinna på Physicians for human rights. Organisationen är en NGO och har funnits i 25 år och de jobbar med att ge vård till alla som inte har tillgång till vård.
Dels hjälper dem människor i ockuperade områden som på grund av olika anledningar inte har tillgång till vård. När det är krig och riots handlar det ofta om att bidra med medinsk hjälp, mediciner men även att skydda ambulanser och sjukvårdspersonal. De har en mobil klinik som varje vecka åker till byar på Västbanken och erbjuder medinsk hjälp. Förutom hjälp på individuell nivå så jobbar de även mycket med att påverka politiker och utbilda läkare. Deras mål är att att få Israel att ta ansvar för ALLA människor som lever där.
De jobbar även med att ge fångar sjukvård samt jobbar för att ändra så att fängelsegården ska ligga under hälsodepartementet istället för som idag under fängelsets egna styrning. Detta för att kunna motverka tortyr och liknande ohuman behandling av fångar.
Dessutom fightas de för Israels residences som inte fått medlemskap ännu, demfår ofta inte tillgång till vård. Brist på vatten i byar och för beduin folk är även ett hälsoproblem.
Stor del av deras arbete går åt att erbjuda vård åt migranter och asylsökande som står helt utan rättigheter och ofta även språkkunskaper. 80% kommer från Sudan och Eritrea. De driver en öppen klinik 3 dagar i veckan och vi fick se alla lokaler. Dessutom kämpar de emot en stor flyktinganläggning där staten proppar in tio personer per cell, den är ohumanitär och kränker typ alla mänskliga rättigheter there is. Heja dem! Behöver jag säga att man blev impad? Jag vill bo här och jobba med henne, så himla viktigt och sjukt svårt jobb de gör. Mediciner skänks från allmänheten, sjukhus och dödsbon och ungefär 180 volontärer är inkopplade. Wow alltså!
Kvällen spenderades strosande läöngs stranden i Jaffa och genom gamla stan till Tel Aviv. En underbar sommarkväll som avslutades på en ute servering med en stor öl. Ah.
Jag inser att mina "små snabba inlägg" blir typ en bok eller fem men jag får ursäkta mig genom att förklara att detta lika mycket är min dagbok som ett sätt att hålla mammis lugn :-P
Ett par snabba ord om dagen får avrunda detta mastodont-mastodont-inlägg. Vi fick en tour av västra Jerusalem av en rabbi som är aktivist och kvinnorättskämpe samt hans snart ett-åriga dösöta son. Lite marknad och kvällen avslutades med en öl och vattenpipa. Good times indeed! Men några av oss känner nog att en violodag skulle sitta fint, sju dagar utan sovmorgon börjar sätta sina spår. I övrigt märker vi inte sv den spända situationen så mycket men blir ständigt påminda. Min rumskompis är dessutom väldigt bra på att hålla sig uppdaterad på nyhetsläget. Så sjunger hon lucia-sånger fult tillsammans med mig också. Det går ingen nöd på oss helt enkelt. Hoppas ni har det fint i november-Svea!
Over and out.
Kommentera